Kör bara kör

Kör bara kör! Ungefär så är mitt tankesätt just nu! Och som sambon säger; ibland måste man bara ta tjuren vid hornen och ”göra det”, hur jobbigt det än är!

De senaste veckorna har det faktiskt gått bra med maten! Inget fusk (för mig själv) och sakta men säkert har jag ökat lite i vikt. Helgerna går också bättre och bättre och trots mina lördgs-unnar-dagar så stiger jag upp på söndagarna och äter (nästintill) som jag ska 👊

Visst, vissa dagar är jobbiga än andra och speccielt om kvällarna känns det jobbigare, ångesten och tankarna försvinner ju inte så lätt liksom.  Men varje dag går jag in med attiyden att jag startar på nytt och att jag följer mitt matshema som jag ska trots att anorexian skriker emot.

För vad har jag egentligen att förlora?! Vad gör det om jag går upp i vikt?! Vad gör det egentligen om man nu ska vara så dramatisk om jag blir tjock?! Absolut ingenting! Sanningen är att jag har mer att förlora genom att svälta och fuska med maten (för mig själv).

Jag må inte alltid vara så här positive i tankarna hela dagarna, anorexian är en stark sjukdom som tar över ens hjärna och ibland är hon starkare än mig, och vissa dagar känns spegelbilden helt okej, vissa dagar ser jag bara en allmänt fet jag, medans vissa dagar tycker jag att jag är alldeles för smal (läskigt att pendla sådär).
Men jag försöker alltid hålla dessa tankarna jag nämnde i bakhuvudet iallafall. Jag försöker att tänka och fokusera på mina mål och just slänga en tanke till det där med ”vad har jag att förlora” och ”vem f*n bryr sig egentligen om jag går upp i vikt”.

Så just nu är det Kör bara kör och full fokus på maten så att huvudet och kroppen kommer under mer kontroll.